☼ Det var ett jävla liv för lite möbler

Vet ni hur man kommer fram till att det är rätt tråkigt utan en TV? När man inte längre har en TV... Jag har nämligen hatt sönder min antenkabel! ^__^ Så den är lite... Död just nu. Lite knasig i bollen som jag var i fredagsnatt så skulle jag dra till TVn lite så Kim kunde kolla på den om han ville, men smack! så drog jag sönder antenkabeln istället. Ooops!

Men det gör inget just nu! För jag har nämligen köpt in världens finaste köksbord med fantastiskt sköna och snygga stolar! Äntligen, ett riktigt köksbord. När jag köper möbler, vilket händer oerhört sällan på grund av att jag helt enkelt inte har råd, så vill jag kunna tänka att "det här är en livsinvestering." Även om det kanske inte kommer bli just en hel livsinvestering så ska tanken vara det. Då mår jag bra med mitt inköp. När jag slipper stressa att jag 'snart' måste byta ut den mot något annat, något bättre.

Detta köksbord.... "Köksbordet som inte ville hem". Det blev en ren helvetestur att hämta fanskapet. Begagnat på blocket, fanns att hämta i Sundsvall för mindre än hälften av nypriset utan några skador alls (som nytt). Kort och gott; Vi hittade stället men inte var man kunde köra in. Efter massa samtal och en guide så hittade vi till dörren. Hon bodde (såklart) längst upp, men det gick ändå relativt smärtfritt att få ut allt till släpet. Sedan var det bara fit for fight och köra hem.. Men... Vi satt fast. I en längre period. Det var glashalt ute och vi kom inte upp för den lilla backen tillbaka där vi kom ifrån. Köra upp, halka ner.... Backa med släp, backa med släp.... Köra upp, halka ner.. Backa med släp, backa med släp.... Ja, jag vet seriöst inte hur många gånger den proceduren upprepades, vi satt verkligen fast. Vi upptäckte att det fanns en annan utväg, men där var det vägarbeten och uppgrävda stora diken med kablar och stängsel, det var för tight för att komma igenom och svänga ner. Men vad hade vi för val? Vi provade. Vi fick flytta på vägarbetsstängslet, köra ypperligt försiktigt och jag fick stå och skrika ifall hjulet på släpet (ett släp med tak och allt) skulle ramla ner i diket. Herregud... Vi fastade ännu en gång, som ett "L" med bil och taksläp, den här gången i djup snö. Men det ordnade sig och efter ett sista andetag när släpet gick förbi diket och inte i diket så var det över. We did it. Nu behövde vi leta en bensinmack fort, för bensinen var slut. Soppatorsk på allt så hade nog både han och jag bara lagt oss ner i snön och gråtit.

Så jag hoppas du är värd det bordjävel! För nu står du här, och det ska du fan i mig trivas med också. Jag ska äta på dig tills du dör.

Nu fattas det bara en total vit målning av väggarna så jag slipper det äckelgula, upp med ekhyllan jag fick med på köpet och mina 2 underbara cafétavlor. Lite dittan och dattan och detta kommer bli underbart tillslut. ♥