- Djurplågeri eller bara okunskap?

Och nu till hundar..
Läste precis en artikel i nya "Hundsport" skriven av Fredrik Steen. 'Djurplågeri eller bara okunskap?' Och jag måste bara hålla med fullt och till hundra procent ut. Artikeln handlar om all denna nya "inte säga nej, bara belöna-metoden" som så många hundinstruktörer och hundägare kör stenhårt på.

Jag förstår absolut principen! Men logiken i det är ju absurt. Man tillrättavisar ju barn när de gör fel, så varför totalvägar de säga nej när hunden gör något som är riktigt fel?

".... Enligt svensk lag inte får aga våra barn, så förväntas vi ändå tillrättavisa dem om eller när de gör något som är galet och helt fel. Någonstans här blev det helt fel då det gäller hundar. När vi alla kommer överens om att hundaga är förbjudet, då försvann också, för många, rätten att tillrättavisa.
Jag är alltså helt övertygad om att det beror på okunskap. Helt enkelt att det för många fattas grundläggande praktiskt kunskap om hantering av hundar. Många kan uppenbart helt enkelt inte skilja på en sund och naturlig tillrättavisning och oacceptabel hundmisshandel."

En del har svårt att se skillnaden på en sund och normal tillrättavisning och djurmisshandel. Så de tar det säkra före det osäkra, och uppfostrar inte sin hund! Och DÄR har vi något som orsakar stora problem! Och inte tala om onödiga avlivningar på de stackars hundar som helt enkelt aldrig fått en chans, att aldrig har fått veta hur den ska bete sig i denna värld.

Jag menar.. Alla levande flockdjur på denna planet? Menar de att det inte är naturligt att säga ifrån och stampa ner foten när något är uppenbart fel? Och menar de då att man inte ska säga något alls om deras hund skulle springa på och attackera en annan hund, eller ännu värre, en människa? Ska de bara stå där då och berömma när den kommer tillbaka? Nu drog jag väl en aning överdrivet scenario, men ni förstår nog principen. Det är inte klokt säger jag. Jag tror absolut det kan fungera för vissa nervösa individer som behöver stärka upp trygghet och mod. Med det är helt annat problem. Kan ni ens tänka er en pitbull, Amstaff, schäfer och andra starka bruksraser om de aldrig ens får ett enkelt "nej"? Allt har bara gått till överdrift!

Det här en av många anledningar är varför jag så gärna vill kliva in i hundvärlden och öppna folks ögon. Hjälpa dem som fått en hemskt start med sin hund och bara visa att man kan visst vara riktigt hård mot sin hund, om det absolut behövs i vissa situationer. Men samtidigt väldigt snäll och en trygg ledare. Det tror jag stenhårt på.

Man ska aldrig göra illa sin hund, eller göra den otrygg och rädd. Nej nej nej. Men gör mina hundar fel, då stampar jag från! Och då har jag två helt underbara, sociala, trygga och supersnälla hundar. Förklara det då, om jag gör så hemska fel genom att verkligen visa vad som är rätt med mycket beröm och samtidigt verkligen visar vad som är fel, med tillrättavisningar? Jag har två trygga hundar som vet vad som gäller och som älskar sin matte.

Punkt.